PN Atribui Prémiu Liberdade Espresaun Max Stahl ba OPMT Featured

By Ekipa INDEPENDENTE Novembru 13, 2022 280
Prezidente Parlamentu Nasional, Anicetu Longuinhos Guterres Lopes, atribui Prémiu Liberdade Espresaun Max Stahl, ba Prezident Organizasaun Popular Mulher Timor, iha Parlamentu Nasional, sabado horseik (12/11). Foto:Media PN. Prezidente Parlamentu Nasional, Anicetu Longuinhos Guterres Lopes, atribui Prémiu Liberdade Espresaun Max Stahl, ba Prezident Organizasaun Popular Mulher Timor, iha Parlamentu Nasional, sabado horseik (12/11). Foto:Media PN.

DILI: Prezidente Parlamentu Nasional, Anicetu Longuinhos Guterres Lopes, atribui Prémiu Liberdade Espresaun Max Stahl, ba Organizasaun Popular Mulher Timor, iha Parlamentu Nasional, sabado horseik (12/11).

Nia dehan, Liberdade espresaun konstitui aspetu importante ida husi direitus fundamentais ema nian hodi manifesta ema nia hanoin, komunika nia eskolla nudar individu ka nudar povu, ho nune’e sai sujeitu ka autor ba nia moris.

Liberdade expresaun dinamiza demokrasia, hariku pensamentu kritiku no kontribui ba governasaun diak wainhira espresa iha koridor etika no mutuo respeitu. Liberdade espresaun fundamenta ho koñesimentu no internalizasaun valores ho nune’e la viola direitus fundamentais seluk ema seluk nian. Iha sentidu ida ne’e, liberdade espresaun mós manifesta ema nia dignidade umana no ema nia natureza nudar sosial ne’ebé kontribui ba konstrusaun sosiedade ida ho nia identidade rasik.

Prémiu Liberdade Espresaun Max Stahl kombina hanoin boot rua, liberdade espresaun no papel jornalista sira ne’ebé iha sentidu ida ne’e, reprezenta husi Max Stahl. Sira hala’o misaun tatoli ba mundu tomak povu Timor-Leste nia direitu ba liberdade espresaun hodi pronunsia nia futuru politiku no ekonomiku nudar país independent.

Iha ambitu importansia liberdade espresaun, papel jornalista sira no ezersisiu direitu fundamental povu Timor-Leste nian, mak Parlamentu Nasional institui Prémiu Liberdade Espresaun Max Stahl ho rezolusaun no.25/2021, 1 dezembru no aprova regulamentu kona ba atribuisaun Premiu ida ne’e ho Rezolusaun nu.38/2022, 19 setembru.

“Prémiu Liberdade Espresaun Max Stahl hakarak fó rekoñesimentu ba personalidade ka organizasaun sira nebe halao atividades a favor ba liberdade espresaun nebe hatudu liu husi obra jornalistika, literária, sientífika ka audiovisual. Prémiu ne’e ho objetivu atu promove no haklaken konesimentu kona ba liberdade espresaun, preserva memória luta no istória Timor-Leste nian, kontribui mos ba edukasaun no formasaun sivika no hakbiit joven sira,”Online INDEPENDENTE, sita iha komunikadu.

Nia hatutan, Instituisaun prémiu ne’e nudar omenajen ida mós ba Saudozu Max Stahl, kona ba nia kontribuisaun espesifika ba Timor-Leste nia luta, hahú husi halo kobertura ba Masakre Santa Cruz to’o hakotu nia moris iha Timor-Leste.

Parlamentu Nasional rekoñese katak atribuisaun Prémiu ba dala-uluk ne’e, seidauk hala’o ho preparasaun ne’ebé másimu, tanba tempu limitadu ho atividade lubuk ida ne’ebé la’o hela iha Parlamentu.

Tanba ne’e, mak númeru konkorrente ne’ebé partisipa seidauk barak. Presiza halo tan publisidade kona ba Prémiu ida ne’e iha tinan sira tuir mai.

Nune’e, Parlamentu simu observasaun kritika konstrutiva sira no kontinua asumi responsabilidade atu hala’o preparasaun ne’ebé diak liu tan iha futuru.

“Ha’u hakarak agradese mós ekipa júri ne’ebé hala’o servisu iha tempu badak ho dedikasaun hodi lori ita mai too hetan rezultadu ba atribuisaun Prémiu ida ne’e. Simu mós sujestaun sira husi ekipa juri kona ba preparasaun no kondisaun seluk ne’ebé presiza kria hodi halo atribuisaun Prémiu ne’e bele lao diak liu tan,”dehan Prezidente Parlamentu Nasional.

“Ita agradese mós ba konkorrente sira ne’ebé partisipa iha oportunidade ida ne’e, no sira nia proponente sira maski seidauk hetan rezultadu ne’ebé hakarak. Parlamentu Nasional enkoraja nafatin ita-boot sira nia partisipasaun iha tinan sira tuir mai,”.

Entretantu, atribuisaun Prémiu Liberdade Espresaun Max Stahl ba dala-uluk iha tinan 2022, monu ba Organizasaun Popular Mulher Timor (OPMT), liuhusi prosesu avalisaun no selesaun husi ekipa júri independente ne’ebé kompostu husi ema na’in-5 ba konkorente na’in-6 ne’ebé partisipa iha konkorrensia ne’e.

Enkuantu, OPMT nudar organizasaun antiga ida ne’ebé moris kedas iha 1974, nudar organizasaun masa FRETILIN nian ida, ne’ebé ativu iha movimentu sosial politiku femenino ne’ebé luta ba liberdade espresaun feto Timor sira, liberdade eskolla iha vida sosial no politika, iha kontestu libertasaun no independensia Timor-Leste.

Rate this item
(0 votes)
Last modified on Segunda, 14 Novembru 2022 17:13

Independente Digital TV

Tuir ami iha Twitter

Kalendariu Notisia

« May 2024 »
Mon Tue Wed Thu Fri Sat Sun
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31