PR Lú Olo Mantein Pozisaun ba Área Produtivu Featured

By INDEPENDENTE Fevereiru 04, 2019 2966
Presidente Repúblika, Francisco Guterres Lú Olo pasa revista ba formatura selebrasaun transformasaun loron FALINTIL ba F-FDTL ba dala 18iha,kuartél jerál F-FDTL, Fatuhada Dili, Sábadu (02/02). FOTO: EPA Presidente Repúblika, Francisco Guterres Lú Olo pasa revista ba formatura selebrasaun transformasaun loron FALINTIL ba F-FDTL ba dala 18iha,kuartél jerál F-FDTL, Fatuhada Dili, Sábadu (02/02). FOTO: EPA

DILI:Prezidente Repúblika kontinua firme ba nia pozisaun husu Parlamentu Nasionál atu investe ba setór produtivu hanesan agrikultura, saúde, edukasaun no turizmu.

Prezidente Repúblika, Francisco Guterres Lú Olo espera Parlamentu Nasionál halo apresiasaun ba proposta foun lei Orsamentu Jerál Estadu (OJE) 2019 bele responde  nia preokupasaun sira.

PR Lú Olo rasik iha loron sesta (01/02) liubá simu tiha ona proposta OJE 2019 ne’ebé PN halo ona reapresiasaun.

“Ha’u husu ba Parlamentu Nasionál atu halo reapresiasaun hodi bele hadi'a fila fali ba realokasaun orsamentu ba setór sira ne’ebé importante tebe-tebes ba povu nia moris hanesan, agrikultura, bee moos, saneamentu, saúde, edukasaun ne’e hotu,”dehan PR Lú Olo ba jornalista hafoin remata serimónia aniversáriu transformasaun FALINTIL ba F-FDTL dala 18 ne’ebá hala’o iha kuartél jerál F-FDTL Fatuhada Dili, Sábadu, (02/02).

Prezidente Repúblika sei estuda OJE 2019 molok foti desizaun tuir mandatu Konstituisaun.

Tuir Konstituisaun, PR Lú Olo hatete, nia iha loron 30 sei halo estudu liu-husi interpretasaun sistemátika kona-ba artigu 145 iha konstituisaun ho 95 númeru 2-3 no 88 númeru 3 ninia atu aplika númeru 88 númeru 1 ninia.

Tanba ne’e, PR espera proposta lei orsamentu ne’e bele kontempla saida ba importante tuir Prezidente Repúblika  nia rekomendasaun.

“Ha’u fiar katak, iha dokumentu ida horisehik sesta (01/02) ha’u simu katak iha ne’ebá kontempla ida ne’e,” Lú Olo espera.

Rajaun PR Lú Olo Veta OJE 2019

Antes ne’e, PR Lú Olo hato’o nia razaun veta dahuluk, OJE 2019 valór biliaun $2.132.Mosu iha istória polítika fiskál nu’udar orsamentál aas liu. Signifika défisit orsamentál mós aas tebe-tebes, kompleta orsamentu ne’e Estadu tenke foti hodi biit osan liután husi Fundu Mina-rai.

Ba OJE 2019 dekretu Parlamentu Nasionál husu atu foti tan 249%, liu dook Rendimentu Sustentavel Estimadu (RSE) millaun $520 ka 3% husi Fundu Mina-rai, ne’ebé hanesan sasukat tinan-tinan.

Daruak, OJE 2019 la hatuir konstituisaun no lei estruturál sira. Haree ba polítika ekonómika no finanseira temi iha leten, OJE 2019 la hatuir regra no prinsípiu Konstituisaun RDTL no lei sira ne’ebé fó dalan ba dezenvolvimentu hanesan rezerva finanseira obrigatotia unidade orsamentál no investimentu ne’ebé justifika hetan transferénsia direita husi Fundu Mina-rai.

Proposta OJE 2019 mós la hatuir programa governu ne’ebé aprova husi Parlamentu Nasionál kona-ba diversifikasaun ekonómika no harii empregu no tau prioridade atu investe iha kapitál sosiál ema nu’udar rekursu boot liu no dezenvolvimentu ekonómiku.

Datoluk, dezekilibradu orsamentál aas tebe-tebes. Alokasaun orsamentál sira ladún fó benefísiu ba sidadaun sira. Osan boot liu katak 32% ka 1/3 husi OJE aloka ba sosa patrimóniu husi kompañia estranjeiru mina nian. Nune’e, 10% maka fahe ba edukasaun no formasaun profisionál, saúde, agrikultura no turizmu. Husi 10% ne’e 1% tau ba agrikultura maizumenus 6% ba setór edukasaun no 3% ba setór saúde no 0.54% tau ba turizmu. Valór ki'ik ne’e labele satisfás nesesidade iha área servisu sosiais no la fó dalan ba kresimentu ekonómiku iha área sira ne’e.

Dahaat, OJE 2019 la hatudu polítika alternativu finansiamentu ne’ebé bele konvense katak biar la’ós sustentavel bele la’o ba oin no iha prazu badak no médiu bele hala’o dezenvolvimentu sustentavel no Estadu sei la tama iha falénsia finanseira ka fiskál cliff no mosu fenomenu ne’ebé baibain ema bolu maldisaun rekursu nian.

Ba preokupasaun husi Presidente Lú OLo hirak ne’e, Parlamentu Nasionál halo ona reapresiasaun OJE 2019 hodi elimina ona osan tokon $650 ne’ebé atu sosa asaun ConocoPhilips no Shell. 

Tuir Presidente PN, Arão Noe hateten, reapresiasaun ne’ebé PN halo ne’e tuir ona Presidente Repúblika nia preokupasaun vetu ne’ebé dehan atu halo mudansa ba osan agrikultura, saúde, edukasaun  no agrikultura.

“Ita hasai osan tokon $650 ba ministériu sira hanesan saúde, agrikultura, edukasaun no turizmu sira nia persentajen iha ona mudansa,”dehan nia iha PN.

Nia dehan, hasai ona osan tokon $654 automatikamente persentajen osan ba setór produtivu sira mós sa’e tuir montante osan ne’ebé iha.

Husi montante tuir proposta orsamentu OJE dahuluk hamutuk biliaun $2.1 no redús ona ba montante biliaun $1.4 ba segundu proposta ne’ebé oras ne’e iha ona Presidente Repúblika.

Maski Presidente Parlamentu Nasionál deklara automatikamente osan ba área produtivu ne’e sa’e, maibé iha plenária debate reapresiasaun OJE 2019 foin lalais iha parlamentu laiha proposta foun atu aumenta ba agrikultór, saúde, edukasaun no turizmu.

Tuir observasaun Organizasaun Naun Governamentál (FONGTIL)katak proposta lei OJE 2019 ne’ebé PN halo reapresiasaun laiha mudansa atu investe ba setór produtivu sira.

Diretór FONGTIL, Daniel do Santos Carmo preokupa PN elimina osan tokon $650 sosa asaun ConocoPhilips no Shell, maibé kontinua la investe ba setór produtivu.

“Agora saida maka ita nafatin preokupa maka laiha proposta foun atu aumentu ba agrikultura, saúde, infraestrutura báziku no bee moos ho saneamentu,”dehan Daniel.

Kona-ba destinu OJE 2019 ne’e rasik FONGTIL espera PR Lú Olo maka sei foti desizaun tuir Konstituisaun RDTL atu veta ka promulga.

Tuir Konstituisaun artigu 88 númeru 1 fó dalan ba PR atu estuda lei ne’e iha loron 30 nia laran. Tuir Presidente Parlamentu Nasionál Araõ dehan se karik xefe estadu hanoin osan ne’e importante ba dezenvolvimentu ne’e la presiza to’o loron 30 foin bele foti nia pozisaun.

Arão hateten, pozisaun PN nian ba OJE ne’e importante tebes ba funsionamentu mákina estadu nian tanba ne’e lei fó dalan PN atu hare OJE ne’e iha loron 90 nia laran maibé sira halo esforsu iha semana ida de’it hetan ona aprovasaun.

Rate this item
(0 votes)
Last modified on Segunda, 04 Fevereiru 2019 18:39

Independente Digital TV