Komunidade Lakufo’an Konsumu Udan-Been Featured

By Domingos Gomes Fevereiru 28, 2023 436
Tempu udan monu rai, komunidade sira iha iha Aldeia Lakufoan, suku Costa Sub-Rejiaun Pante Makasar, Rejional RAEOA ho matenek Lokal ne’ebé rasik konserva udan been ne’ebé turuk iha uma Tatis  ense ba tanki hodi uza ba nesesidade. (23/02). FOTO: INDEPENDENTE/ Domingos Gomes Tempu udan monu rai, komunidade sira iha iha Aldeia Lakufoan, suku Costa Sub-Rejiaun Pante Makasar, Rejional RAEOA ho matenek Lokal ne’ebé rasik konserva udan been ne’ebé turuk iha uma Tatis ense ba tanki hodi uza ba nesesidade. (23/02). FOTO: INDEPENDENTE/ Domingos Gomes

OEKUSSI: Komunidade iha área Leolbatan, Aldeia Lakufo’an, Suku Costa, Sub Rejiaun Pante Makasar, Rejiaun Administrativu Espesiál Oe-Kussi Ambenu (RAEOA) viziñu ho nasaun Indonézia Nusa Tenggara Timur (NTT) Kefmenanu, iha tempu bai-loron difisil ba bee-moos hodi uza ba nesesidade lorloron.

Tuir dadus estatistika Sensus Uma Kain Timor-Leste iha tinan 2022, komunidade uma nian 182 no Populasaun kompostu husi Feto, Mane no Labarik hamutuk 852 mak hela iha Aldeia Lakufo’an.

Tempu udan monu-rai komunidade iha aldeia ne’e aproveita kuda produtu lokál hanesan kafé, Sabraka, Ai-nanas, abokate, bua no malus hodi fa’an fali hetan osan hodi sosa fali foos, tanba sira nia moris nu’udar to’os-na’in.

Suku Costa kompostu husi aldeia lima  (5) hanesan aldeia Sanane, Oesono, Mahata, Kutete no Lakofo’an.

Bainhira atividade ruma iha suku, xefi aldeia husi Lakufo’an lori oras rua, mai iha suku Costa hakat liu suku tolu hanesan suku Lalisuk, Bobokase no Naimeko, tanba aldeia Lakufo’an ho Kutete viziñu kedan ho Indonezia iha fronteira Terrestres.

Komunidade Rosina Oki hateten, tempu udan monu rai komunidade maioria uza udan-been ba nesesidade, tanba hela iha foho leten ne’e difisil ba bee-moos.

“Ami tempu udan ne’e sente kontente bele prezerva udan been ne’ebé tun iha uma tatis tau mangera ense ba tanki hodi uza ba nesesidade konsumu no fase roupa iha tempu bailoron naruk,” nia hateten iha sub Rejiaun Pante Makasar, RAEOA (22/02/2023).

Tinan barak ona konserva udan been iha uma tatis hodi enxe ba iha tanki hodi uza ba nesidade moris, hafoin grupu Permatil iha tinan 2021 tama iha aldeia ne’e enkontru ho autoridade lokál ho komunidade oinsa mak atu kria debu iha foho leten atu hamoris fali bee-matan sira ne’ebé maran.

Grupu Permatil tama iha aldeia ne’e konsege indentifika bee-matan antigu tolu mak maran ona iha tempu naruk konsege bee moris fali to’o ohin loron komunidade bele uza ba hemu.

Xefe aldeia Lakufo’an, José Tacaqui rekuñese problema bee moos iha aldeia ne’e, tanba tinan barak komunidade konserva duni udan been iha uma tatis mak uza ba nesidade, maibé daudaun ne’e iha ona be matan tolu mak hodi sustenta komunidade sira nia moris.

Iha tinan 2020, prezensa grupu Permatil eduka komunidade ho matenek lokal oinsa mak kria debu prezerva udan been iha foho leten hodi fó moris ba bee-matan sira uluk maran ne’e agora be iha fali komunidade sira uza ba nesesidade.

Iha fatin ketak, Prezidente Autoridade RAEOA, Arsénio Paixão Bano hateten bee matan natural iha foho leten maran ne’e kauza husi komunidade sira halo toos iha fatin ne’ebé la permanente hodi tesi ai arbiru halo foho loron sira ne’e molik rezulta bee tenke maran.

“Iha Tinan rua nia laran desde RAEOA hahú, ha’u kaer ukun halo aproximasaun ne’e tenki ba mundu matak, labele tesi ai arbiru, konservasuan bee matan, konservasaun ba foho sira ita iha programa barak ba tinan rua nia laran. Ba ida ne’e inklui dudu komunidade sira servisu ho sosiadade sivil ONG sira atu servisu ho komunidade ba programa ne’e la’o,” Arsénio Bano hateten Iha RAEOA (23/02/2023).

Autoridade RAEOA rasik hala’o esforsu involve komunidade barak ba konserva foho, bandu komunidade labele ta ai arbiru, tanba ne’e planu ba oin RAEOA hakarak intensifika nafatin halo mapamentu ba foho ba area protegidas atu komunidade labele uza halo toos no labele ta ai arbiru.

Debu sira ne’ebé grupu ONG Permatil halo iha foho leten ne’e lori  susesu di’ak ba komunidade produs bee no bele ajuda kuda ai oan iha sorin sorin, bele uza ona ba agrikultura no nesesidade han no hemu.

Atividade media tour ne’e hetan apoiu finanseiru husi OXFAM, servisu hamutuk ho Asosiasaun Jornalista Timor-Leste (AJTL),organiza jonalista sira ba iha área rurál hodi halo kobetura kona-bá mudansa klimátika ne’ebé komunidade hasoru iha baze.

Rate this item
(0 votes)

Independente Digital TV

Tuir ami iha Twitter

Kalendariu Notisia

« May 2024 »
Mon Tue Wed Thu Fri Sat Sun
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31