Acbit Apoia Ona Feto Vitima Violasaun Sexual no Torturasaun Na’in 277 Featured

By Camilio de Sousa Dezembru 16, 2020 1701
Diretora Acbit, Manuela Leong Pereira. Diretora Acbit, Manuela Leong Pereira.

DILI: Tuir dadus Assosiasaun Chega Ba Ita (Acbit) iha Timor-Leste tinan 2013-2019, hatudu feto vitima violasaun sexual no vitima torturasaun iha tempu okupasaun Indonesia hamutuk na’in 573 husi Munisipiu 13, inklui rejiaun espesial Oekusse.

Diretora Acbit, Manuela Leong Pereira esplika, total vitima sira ne’ebé identifikadu, Acbit konsege apoia ema na’in 277. Tipu apoiu mak hanesan harii uma ba feto kbit laek hamutuk 28, ajuda osan oituan ba feto kbit laek 144 hodi halo Negosio kiik, fasilita feto Kbit laek no vitima torturasaun ba halo tratamentu saúde na’in 100 no seluk hamutuk ema na’in 24.

 “Servisu ne’ebé durante Acbit hala’o hahú husi tinan 2013 ate agora (2020) maka tau matan ba feto vitama sira iha funu laran liliu maluk feto sira sobrivivente, torturasaun, violasaun seksual husi papa sira Indonesia durante iha tempu funu laran,”dehan Diretora Acbit ne’e ba Independente online, iha nia knaar fatin, Palapaco Dili, ohin.

Acbiit nia programa prinsipal atu haree relatoriu Comissão de Acolhimento, Verdade e Reconciliação de Timor Leste (CVAR) no oinsa tau matan ba feto sira ne’ebé kbiit laek no vulneravél no nia oan sira husi konflitu pasadu.

Acbiit halo pesikizasaun parsipstorio hodi rekoilla sira nia istoria pasado no halo aprosimasaun oinsa hakbesik vitima sira hodi bele fó sai experiensia husi torturasaun no aktu violasaun sexual ne’ebé uluk bapa sira halo durante tempo funu laran.

Aproximasaun sira ne’ebé Acbiit halo ne’e atu nune’e vitima sira bele brani konta tuir lialos. Vitima sira lakohi fó sai sira nia esperiensia moruk tanba sira moe. Maibé ho aproximasaun Acbiit ne’e vitima sira bele koalia sai.

Diretora akresenta, liu husi advokasia Acbiit, maioria feto vitima husi violensia seksual husi bapa sira komesa brani hasoru vizinu sira ne’ebé sempre konta sira nia vida.

Maibé ho presensa Acbit nia advokasia, vitima sira agora hetan respeita  ona husi sosiedade sira no barak mai husu deskulpa.

 Acbiit hetan fundus husi parseiru Governu Alemanha hodi apoia ba feto kbiit laek sira no feto vulneravél sira.

Diretora ne’e promete katak Acbit sei kontinua esforsu fó tulun ba feto vitima violasaun sexual no feto Kbit laek sira ne’ebé sedauk hetan.

Aliende ne’e, Acbit mós halo kritika hasoru Governu tanba nunka tau matan ba maluk vitima violasaun seksual no torturasaun oioin ne’e.

Tanba tuir Diretora ne’e katak, feto maluk sira ne’e mós kontribui barak ba prosesu luta hosoru okupasaun Indonesia too Timor-Leste hetan ninia Independensia.

Nia dehan, tempu ona Governu no Parlamentu Nasionál tenke avalia rekomendasaun husi CVAR no tenke komesa buka tuir ona vitima feto no nia oan sira ne’ebé ai vitima violensia oioin hasoru feto kbit laek.

Rate this item
(1 Vote)

Independente Digital TV