Horta: Lalika Fó Ultimatu Ba Xefe Estadu Featured

By Cristina Ximenes Agostu 13, 2018 7552
Ramos Horta Ramos Horta

DILI: Bainhira governasaun ida atu la’o di’ak ba oin, tenke tau ema ne’ebé moos. Tanba ne’e, lalika fó ultimatu ba Prezidente Repúblika (PR), Francisco Guterres ‘Lú Olo’.

Laureadu Nobel da Pás, José Ramos Horta hateten, nu’udar observadór no eis-Prezidente Repúblika husu ba kada forsa polítika, kada instituisaun di’ak liu lalika fó ultimatu ba malu, liu-liu ba Prezidente Repúblika, tanba governasaun ida atu la’o ho didi’ak tenke haree mós ema ne’ebé ba tuur iha governu.

“Prezidente Repúblika hateten ona dala barak nia opiniaun, husu ba governu atu haree fila-fali ba elementu sira ne’ebé serve iha governu”, dehan nia, iha Palásiu Prezidensiál Bairru-Pité, horisehik.

Nia hatutan, dala ruma halo ultimatu depois aumenta tan konflitu iha tensaun laran, tanba bainhira fó 'deadline' kuandu laiha kapasidade atu rezolve problema polítika ka depois la konsege implementa entaun laiha maioria atu halo prosesu tomak.

Antes ne’e, partidu Congresso Nacional Resistencia Timor-Leste (CNRT), fó atensaun ba Prezidente Repúblika iha loron sanulu atu fó pose ba kuadru membru governu nu’udar solusaun hakotu impase polítika.

Maski nune’e, haree husi kontestu legál, tuir Jurista timoroan, Manuel Tilman, bazeia Konstituisaun RDTL Artigu 79 númeru 3 sei hahú prosesu ne’e iha PN husi baluk da lima (1/5) ho deliberasaun aprovadu tuir maioria baluk tolu rua (2/3) husi deputadu hotu-hotu.

Konstituisaun RDTL Artigu 69 (Prinsípiu kona-ba haketak podér nian) dehan, órgaun soberania sira iha nia relasaun ba malu no bainhira hala’o knaar, tenke tuir prinsípiu separasaun no interdependénsia kbiit nian, ne’ebé iha lei inan nia laran.

Nune’e, bazeia ba artigu 106 (Nomeasaun) númeru 2 dehan, membru Governu sira seluk, Prezidente Repúblika mak sei hili husi Xefe Governu nia proposta.

Ne’e duni, Prezidente Repúblika la sala, tanba la kontra konstituisaun RDTL. Nune’e, kona-ba prezunsaun inosénsia la’ós kompeténsia husi Prezidente Repúblika.

Tanba ne’e, Prezidente Asosiasaun Majistratura Jurídiku Timor-Leste (AMJTL), Antonino Gonçalves hateten, atu lori Prezidente Repúblika ba tribunál sidadaun hotu-hotu iha diretu maibé tenke iha fundamentu.

Kazu polítiku tenke buka solusaun polítika, kuandu haree laiha solusaun no ne’e viola konstituisaun ka lei sira bele lori ba tribunál para deside. Maibé, Partidu CNRT sira mós tenke fundamentu tanba saida mak sira tenke lori ba tribunál, Prezidente Repúblika viola lei saida tenke esplika.

Ne’e duni, Deputadu Partidu Demokrátiku (PD), Mariano ‘Assanami’ Sabino, sujere katak, atu hakotu impase polítika ne’e dalan úniku atu uza maka tenke hasoru malu halo diálogu ho fuan no laran oinsá atu buka duni solusaun.

Partidu polítiku ne’e hanesan instrumentu demokrasia, tanba ne’e kuandu eleisaun remata ona partidu polítiku sira tenke buka malu hodi halo diálogu, maibé tenke ho totalidade labele ba halo fali ‘tawar menawar’ iha momentu diálogu ne’e.

Tuir Assanami, diverjénsia polítika husi lider nasionál sira ne’e uitoan de’it, maibé tanba interese grupu balun nian hodi dada ona impase ne’e atu besik ona tinan rua.

Votu ne’ebé maioria povu fó ne’e tenke nakfilak sai servisu ho responsabilidade, labele uza povu hodi atinji mehi polítiku sira nian de’it.

Atu ema labele sama beibeik povu ne’e nia dignidade, lideransa nasionál sira tenke halo ona diálogu karik la halo timoroan kontinua fahe malu na'i ulun boot sira nia dapur laran di'ak hela, maibé povu iha baze kontinua terus.

Rate this item
(0 votes)

Independente Digital TV