FONGTIL Konsidera Prezidente PN Hanoin Badak Featured

By INDEPENDENTE Fevereiru 07, 2019 1639
Setór agrikultura nu’udar setor produtivu ne’ebé presiza atu dezenvolve. Iha imajen ne’e, agrikultór sira kuda hela hare ho maneira tradisional. FOTO: hallo.tl/jndiario.com Setór agrikultura nu’udar setor produtivu ne’ebé presiza atu dezenvolve. Iha imajen ne’e, agrikultór sira kuda hela hare ho maneira tradisional. FOTO: hallo.tl/jndiario.com

DILI: Deklarasaun Prezidente Parlamentu Nasionál Arão Noe ne’ebé konsidera setór produtivu la finansia estadu hamosu preokupasaun no kritika husi sosiadade sivil. Diretór Ezekutivu husi sumbriña ba ONG iha Timor Leste, FONGTIL, konsidera hanoin husi Prezidente PN nu’udar hanoin ba tempu badak nian.

Diretór Ezekutivu Forum Organizasaun Naun-governamental Timor Leste (FONGTIL), Daniel Santos Carmo hatete, hanoin husi Prezidente PN kona-ba setór produtivu la finansia estadu hanesan hanoin la lojika no irrasional.

Tanba, Diretór ne’e fó razaun katak bainhira koalia kona-ba vida nasaun nian ne’e koalia kona-ba vida tempu naruk nian la’os vida ba tempu badak de’it.

“Ita koalia ba públiku katak setór produktivu la finansia estadu ne’e hanoin ida la lojika. Prezidente Parlamentu Nasional koalia dehan setór produtivu la finansia estadu parese nia hanoin ne’e ba ohin nian de’it, la hanoin atu sustenta nasaun ne’e nia dezenvolvimentu ba tinan atus mai,” dehan Diretór Ezekutivu FONGTIL iha nia knar-fatin, Kaikoli-Dili, Kuarta 06/02).

Tuir nia, Prezidente PN labele sukat nasaun ne’e nia destinu hanesan ho ema-nia destinu, tanba nasaun nia destinu la’os to’o de’it tinan 100.

“Prezidente Parlamentu Nasionál mós labele sukat nasaun ne’e nia destinu hanesan Prezidente Parlamentu Nasionál nia destinu ho idade la to’o tinan 100. Nasaun ne’e nia destinu kontinua, nune’e labele kanten hodi hanoin ba loron ohin nian de’it,” katak nia.

Tuir nia, governu tenke brani hodi hahú investe maka’as iha setor produtivu hanesan setor agrikultura tanba durante ne’e Timor Leste depende maka’as tebes ba produsaun husi rai li’ur.

Daniel hatutan, investimentu ba setor produtivu ne’e importante atu nune’e Timor Leste labele depende demais ba fundu minarai.

“Ita labele tebe rai de’it ho osan ne’ebé mai husi minarai, (tanba) se ita la jere di’ak hanesan saida mak daudaun ne’e mosu, (hanesan) sosa karreta arbiru, halo projetu arbiru sein estudus viabilidade no la rona ema seluk nia hanoin, jereasaun ne’ebé ukun iha tinan 100 mai mak sei sofre, (osan laiha) atu finansia estadu ne’e tanba governu agora laiha inisiativa di’ak dezenvolve setór produtivu iha Timor Leste,” katak nia.

Investe iha Setór Edukasaun no Bee-moos

Aleinde setór agrikultura, setor ne’ebé governu presiza atu investe maka’as, Diretór Ezekutivu FONGTIL hatete, mak setor edukasaun.

Tuir nia, daudauk ne’e politika ba setór edukasaun iha Timor Leste hahú di’ak maibé presija halo investimentu maka’as atu bele prepara Timor Leste nia futuru.

“Koalia kona-ba setór edukasaun, politika di’ak maibé atu atinje hirak ne’e presiza halo investimentu,” dehan nia.

Daniel hatutan, bazeia ba planu dezenvolvimentu ne’ebé governu iha to’o tinan 2030 ema ne’ebé hanorin iha Ensinu Bazika minimu tenke ho nivel edukasaun baserelatu ka lisensiatura (S1), iha Sekundaria minumu S1 ka mastradu, ba universidade mastradu to’o doutoramentu.

“Saida mak sei halo hodi atinze (planu) ida ne’e? laiha!” dehan nia.

Dezenvolve Turizmu husi Baze

Entretantu, iha fatin ketak, Eis Ministru Turizmu VII Governu Konstituisional Manuel Vong hatete governu presiza dezenvolve setor turizmu ne’ebé mak iha potensia boot tebes.

Eis ministru ne’e fó ideia kona-ba oinsa atu bele dezenvolve setór turizmu.

Tuir nia, tamba Timor Leste iha paisajen ne’ebé furak, la presiza atu harii otel estrela boboot, maibé hadi’a de’it komunidade sira-nia uma ne’ebé besik iha fatin turizmu.

“Ha’u prefere liu atu hadi’a komunidade sira-nia uma ho modelu turizmu baze komunitariu ne’ebé uma besik liu iha fatin turistiku sira par sira mak sai na’in ba fatin turiztiku ne’e rasik,” dehan Vong.

Maibé, nia hatete, atu dezenvolve setór turizmu, governu presiza halo investimentu boot, tanba presiza iha infra-estrututa ne’ebé mak adekuadu no iha konektividade, trasnporte ne’ebé fasil no baratu ba turista sira.

Ba daudauk ne’e, nia hatete, sei susar atu turista sira bele mai vizita, tanba, ezemplu, transporte ba turista sira karun, laiha akomodasaun ne’ebé disponivel iha fatin turistiku, nesesidade baziku hanesan sintina no bee-moos mós seidauk di’ak.

Deklarasaun husi Prezidente PN

Entretantu, molok ne’e relasiona ho preokupasaun Prezidente Repúblika, Francisco Guterres Lú Olo kona-ba setór produtivu, Prezidente PN Arão Noe hatete la fiar área hirak ne’e bele finansia Estadu.

Prezidente PN dehan, durante ne’e governu halo investimentu ba iha área agrikultura hanesan subsisténsia hodi fornese ba nesesidade doméstika de’it mós sei la to’o.

Tuir nia, antes ne’e governu investe ona hodi konstrui irrigasaun boot no sosa tratór ki'ik unidade 3.000 no tratór boot unidade 700 fahe ba territóriu laran tomak, maibé produsaun foos la efetivu no kontinua importa husi rai li'ur.

“Primeiru Ministru dehan tiha ona se ita tau osan ba edukasaun, saúde, agrikultura, turizmu mak hodi rezolve nesesidade estadu iha tinan rua-tolu ba oin hodi prienxe orsamentu husi fundu mina-rai ne’e ha’u la fiar”, haktuir Arão, iha Uma Fukun PN, Segunda (4/2).

Nia dehan, haree ba jeográfika Timor nian foho mak barak liu, área agrikultura menus loos. Tanba ne’e, governu bele apoiu hanesan agrikultura subsisténsia de’it hodi apoiu nesesidade iha rai laran bele, maibé labele hanoin Estadu ne’e depende de’it ba agrikultura hodi sustenta OJE.

Ho nune’e, investimentu ba área indústria petrolífera importante tebes, ema hotu preokupa dehan osan fundu mina-rai atu hotu, maibé governu la investe agora hodi hetan reseita iha tinan sanulu mai, Estadu sei monu iha falénsia.

Parlamentu Nasionál no Governu fó prioridade tebes ba setór petrolífera liu husi sosa asaun ConocoPhillips no Shell nian hodi dada mina mai iha Kosta Súl.

Polítika ne’e, realiza Estadu sei hetan reseita rua hanesan mina nia folin no impostu doméstiku. Apoiu polítika governu hodi altera lei Lei Atividade Petrolíferu (LAP) hodi fó dalan atu foti osan direita iha Fundu Petrolíferu investe no tinan lima oin mai bele hetan ona reseita.

Rate this item
(0 votes)

Independente Digital TV