FDCH aprezenta proposta adisionál tokon $6 resin ba KRO Featured

By Vascolino Germano Agostu 11, 2025 150
Foto:Media GPM. Foto:Media GPM.

DILI: Diskusaun tetu Orsamentu Jerál Estadu (OJE) tinan fiskál 2026, Fundu Dezenvolvimentu Kapital Umanu (FDCH) aprezenta proposta adisionál  tokon $6 resin ba Komité Revizaun Orsamentu (KRO), hodi finánsia planu sira-ne’ebé trasa ona ba tinan oin.

Diretór Ezekutvivu FDCH, Júlio Aparício hatete, ohin akompaña Ministru Planeamentu no Investimentu Estratéjiku (MPIE),Gastão Francisco de Sousa, aprezenta  tetu no proposta orsamentu tinan 2026 ba KRO.

Nune'e, tetu orsamentu ba  FDCH tinan 2026, simu husi Ministériu Finansas ho totál orsamentu $15,158,148.00 neebé sei finansia programa no atividade  ezistensia sira hanesan, saláriu no vensimentu $578,524.00, bens no Servisu Korrente $1,257,902.00 no transferénsia públika  $13,321,722.00.

Nia afirma, FDCH aprezenta orsamentu adisionál $6.3 millaun, hodi finansia programa bolsa estudu foun no funsionamentu no dezenvolvimentu institusional  ba  tinan 2026, hodi responde ba nesesidade estratejia estadu nian bazeia ba planu prioridade governu da-sia iha dezenvolvimentu rekursus umanus.

“Tanba ne'e mak iha ami-nia proposta adisional $6.3 milain ba programa bolsa estudu, tanba hanesan ohin ita dehan pakote ne'ebe ministériu finansas fó ba ami, atu garante de'it ba despezas obrigatóriu ba bolseiru ezistente no mos funsionamentu institusional,”  Dehan nia ba jornalista sira, iha sala auditoriun Ministériu Finansas, Kinta (07/08).

Nia adianta, sira halo proposta orsamentu adisional hodi responde programa Governu da-sia nian ba area prioridade sira hanesan, formasaun direitu, enjeñria, saúde, turizmu, ospitalidade, edukasaun no agrikultura

“Ami mos koordena ho instituisaun sira hanesan, ANATL, UNTL, MESSK, APORTIL, MTKI, MS, bainhira sira hatama sira-nia proposta ba FDC, nune'e ami bele prepara orsamentu ba bolsa estudu, tanba ne'e ami mos prepara osan uitoan ba Ema ho Defisiensia, iha tinan oin ita sei fo vaga 20,” Nia karesenta.

Nia hatutan, bazeia ba dadus ne'ebé iha, Timor-Leste menus teb-tebes iha área siber security, industria, matematika no kimia fizika.

“Ida ne'e mak  ami tenke halo, tamba bazeia ba ami nia esperensia tinan rua liu ba, bainhira ami servisu hamutuk ho universidade sira husi rai li'ur,  sira-nia ejizensia mak, matematika tenke ho valor 8.5 la leten, kimika mos tenke di'ak,” Julío informa.

Alende ne'e, kriteria ba lingua ingles, lisensiatura tenke 5.0 no mestradu tenke 6.0. bazeia ba buat sira ne'e mak deside katak tinan 2026, FDCH hakarak rekruta mellores kualifikadu husi universidade sira iha area matematika, inglés, kimika no fizika, atu bele kontinua estudu iha rai li'ur.

“Tanba ne'e ita mos hili mellores kualifikadu husi munisipiu sira ba iha area industria, hanesan foin daudaun ne'e FDCH haruka ona benefisiariu nain 15 ba kontinua estudu iha akademik teknik mesin Industri iha Surakarta,” Nia informa.

Nune'e, bainhira sira fila bele kria kampu traballu ba sira-nia kolega sira, ne'ebe atu dehan de'it area sira-ne'ebe, halo proposta adisional no area reforma justisa (Direitu) ne'ebé sei haruka benefisiariu nain 50 ba kontinua estudu iha Portugal.

Purtantu ba ensinu superior ne'e ba universidade privadu sira, no ninia orsamentu sira  FDCH tau hamutuk ba tinan oin ne'e ho montante $5.700 mil.

“Ida-ne'e proposta bainhira aprova ona, ami sei garante katak ami bele ezekuta no sei garante kualidade ba bolseiru sira,” Tenik nia.

Rate this item
(0 votes)
Last modified on Segunda, 11 Agostu 2025 15:34

Independente Digital TV

Follow us on Facebook

Kalendariu Notisia

« August 2025 »
Mon Tue Wed Thu Fri Sat Sun
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31