×

Atenção

JUser: :_load: Não foi possível carregar usuário com ID: 425

KI Nasaun 7 Asina Deklarasaun Dili Featured

By Maiu 11, 2017 1226
KI 7 asina deklarasaun Dili KI 7 asina deklarasaun Dili

DILI:Lideransa Konsellu Imprensa (KI) nasaun hitu (7) ofisialmente asina deklarasaun Dili hodi promove Liberdade Imprensa no Liberdade Espresaun iha Sudeste Aziátiku no Pasífiku.

Deklarasaun Dili ne’e asina hosi lider KI nasaun hitu hanesan, Prezidente Australian Press Council, Prof. David Weisbrot, Vise Prezidente Dewan Pers Indonézia, Ahmad Djauhar, Membru Komite Atendementu Keixa Myanmar Press Council, Dr. Maung Maung San, Prezidente New Zealand Press Council, Jhon William Hansen, Prezidente Thailand Press Council, Chavarong Limpattamapanee, Prezidente Papua New Guinea Press Council, Alexander Rheeney, Prezidente Konsellu Imprensa Timor-Leste, Virgílio da Silva Guterres.

Deklarasaun ne’e asina mós hosi Sekretáriu Estadu Komunikasaun Sosiál, Nelio Isaac Sarmento, Prezidente Southeast Asia Press Alliance (SEAPA), Eko Maryadi, no Reprezentante Entidade Reguladora São Tomé e Principe, Dr. Jesuley Patrik Lopes.

Deklarasaun Dili ho ninia pontu importante lima (5) hanesan, (1) Estabelese grupu traballu hodi  proteje jornalista nia servisu (2) Promove liberdade espirasaun no liberdade direitu asesu ba informasaun ba sidadaun hotu-hotu, (3) kontra média HOAX (média falsu) ne’ebé bele halakon konfiansa hosi públiku ba média, (4) Implementa Deklarasaun Jakarta (5) Dezenvolve Kultura demokrasia.

Ho deklarasaun ne’e, KI nasaun hitu kompromete atu servisu hamutuk atu dezenvolve kultura demokrátiku liu husi deklarasaun forum diálogu Dili.

Vise Prezidente Dewan Pers Indonézia, Ahmad Djauhar dehan, sente apresia ho asinatura Dili deklrasaun ne’e reforsa tebes papél média iha prosesu demokrasia no dezenvolvimentu.

Ahmad iha tempu uluk jornalista barak hala’o servisu hetan intimidasaun, ameasa too oho mate jornalista akontese makas iha nasaun lubuk ida.

“Ha’u hanesan jornalista ne’ebé moris iha tempu orden tuan halo sala ituan sempre hetan ameasa, ida ne’e nu’udar buat ida ke la di’ak,” tenik nia.

Tuir nia ohin loron, demokrasia liberdade imprensa no liberdade espresaun iha Sudeste Aziátiku no Pasífiku komesa di’ak no furak tebes.

“Ita hakarak ema hotu iha ASEAN ba too mundu moris sente hetan liberdade direitu,”nia hateten.

Nia hatutan, demokrasia hanesan parte importante ida atu hamoris prosesu dezenvolvimentu tomak iha nasaun idak-idak liu hosi servisu média nian.

Fatin hanesan, Prezidente Australian Press Council, Prof. David Weisbrot dehan membru KI sira ne’ebé asina ona deklarasaun ne’e ba oin sei servisu hamutuk hodi dezenvolve liutan programa priodade sira.

Nune’e mós, Prezidente KITL, Virgílio Guterres, sente orgullu tanba Dili sai fatin ba kompromisu promosaun liberdade imprensa iha Asia no pasifika.

Liu hosi deklarasaun ne’e, nasaun KI nasaun Sudeste Aziátiku no iha Pasífiku ba oin sei koopera servisu lubuk ida hodi hametin liña koordenasaun defende direitu jornalista nian.

KITL sente apresia no orgullu tebes, tanba bele hetan prezervasaun di’ak iha nivel mundiál no nivel nasionál hodi dezenvolve no promove liberdade imprensa no liberdade imprensa iha TL.

“Ita haksolok ita sai hanesan uma hodi bele hahoris deklarasaun Dili atu ita halo advokasia hamutuk promove liberdade imprensa iha TL.

Virgílio hatutan deklarasaun Jakarta sai hanesan kompromisu polítika ida atu haree mós asuntu direitu umanu, liberdade espresaun no liberdade imprensa bele implementa.

Entretantu SEKOMS, Nelio Isaac agradese tanba kontribui ona hanoin atu promove liberdade imprensa no espresaun. Husu atu deklarasaun Dili la bele sai slogan de’it, maibé tenki implementa.

Nelio dehan ba membru KI hotu katak, TL ninia esperiénsia aprende rasik hosi ninia situasaun polítika ne’ebé hasoru obstaklu  sofrimentu naruk.

Ne’e duni, governu tau aas konsidera liberdade imprensa no liberdade espirasaun sai hanesan parte importante ba konstrusaun estadu TL.

“Governu konsidera imprensa ne’e importante iha sosiedade nia moris,” tenik nia.

Lori naran VI governu, SEKOMS Nelio hato’o agradese ba lider KI nasaun hotu ninia kometimentu atu servisu ho KITL hodi haburas servisu media TL.

Média Difine Adezaun TL Ba ASEAN

Entretantu, Vice Ministru Negósiu Estranjeiru, Roberto Soares dehan, papél media TL durante ne’e importante tebes halo kobertura rekolla informasaun oin-oin kona-ba situasaun politika, ekonomia, agrikultura, no seguransa TL nian hodi kontribui informasaun atu lori TL la’o susesu ba adezaun sai membru ASEAN.

“Hosi perspetiva MNEK, ami haree papél média importante tebes hodi organiza servisu lubuk ida ne’ebé iha ligasaun ita nia nasaun halo adezaun ba ASEAN,” dehan Vice Roberto durante sai oradór iha konferénsia KI. 

Roberto hatutan,  durante ne’e média fó sai informasaun ho opiniaun eskluzivu, no krítiku oin-oin kona-ba preparasaun TL ninia preparasaun ba ASEAN hetan rezultadu pozitivu.

Roberto dehan, mezmu durante ne’e MNEK haree katak, média sei fó sai informasaun barak liu ne’ebé akontese situasaun politika TL nian de’it no husu atu média nakloke aan liutan fó sai informasaun nakloke aan ba mundu.

“Ha’u provoka média Timoroan sira atu oinsá mak ita boot sira asume liután papél atu ita servisu hamutuk hodi haforsa liután ita nia kooperasaun la’o ba oin iha ita nia jornada adezaun ba ASEAN atu hetan susesu,” tenik nia.

Ne’e duni, MNEK husu ba média hotu iha TL atu define adezaun ba ASEAN sai nu’udar tema sentrál atu iha kulker reportajen no analiza média nian liu hosi forma opiniaun públiku.

Liu hosi define programa kobertura ne’ebé klaru sei lori portu importante atu fó susesu ba polítika TL nian iha kontestu mundiál.

MNEK konsidera reportajen notísia TL loro-loron durante sei konsentra de’it ba polítika doméstika no seidauk fó importánsia másimu ba polítika esterna.

PM Husu Média Hadi'a Kualidade Informasaun

Entretantu Primeira Ministru Rui Maria de Araújo husi ba profesionais jornalizmu sira atu hadi'a liu tan kualidade profisionalizmu hodi fó sai informasaun ne’ebé loos ho ninia objetividade.

PM dehan, estadu rekoñese papél média importante tebes atu bele kontribui informasaun ne’ebé di’ak ba prosesu konstrusaun estadu ba dezenvolvimentu TL.

“Ita presiza nafatin jornalizmu ne’ebé ho kualidade professional para bele ajuda dezenvolvimentu rai ida ne’e ba oin,” tenik Rui.

Nia hatutan selebrasaun loron mundiál liberdade imprensa,ko’alia barak kona-ba pensamentu krítiku. Signifika atu apela ba profesionais sira ne’ebé halo vida jornalizmu iha TL katak papél imprensa ne'ebé livre importante duni. Maibé tenki kria pás no estabilidade iha ita ni importante hodi hametin kultura demokrasia TL.

KI Lansa Kartilla de Jornalista

Iha biban ida KI lansa mós sei livriñu ne’ebé sei sai matadalan ba jornalista sira ho naran Kartilla de Jornalista no mós relatóriu anuál tinan ida nian ne’ebé fahe ba média hotu iha TL.

Relatóriu KI ne’e hakerek no analiza mós notísia sira ne’ebé jornalista hakerek no publika iha média durante periudu tinan 2016 nian no relatóriu servisu KI durante tinan ida.

Rate this item
(1 Vote)

Independente Digital TV